Drucke
Danmark-Norges Traktater 5, S. 228-240 (schwedische Fassung).
Inhalt
Präambel. Verweis auf französische und englische Vermittlung, Vorverhandlungen in Vordingborg, Torslundemagle und Tåstrup, Verhandlungen in Roskilde. Art. 1 Ewiger Frieden und Wiedererrichtung der Freundschaft zwischen beiden Reichen. Generalamnestie. Art. 2 Wiederrufung aller gegeneinander gerichteteten Allianzen mit anderen Mächten und künftig kein Abschluß solcher Allianzen. Art. 3 Keine Passage feindlicher Kriegsflotten durch Öresund oder Großen Belt. Art. 4 Schwedische Schiffe mit Seepaß passieren zollfrei durch Öresund und Großen Belt. Schwedische Güter auf ausländischen Schiffen passieren zollfrei nach Ausweis ihrer Bescheinigungen. Art. 5 Dänemark tritt als Ersatz für Kriegsschäden und die zu räumenden Gebiete die Provinzen Halland, Schonen, Blekinge, Bornholm an Schweden ab. Art. 6 Dänemark tritt außerdem Bohuslen sowie das Lehen Trondheim an Schweden ab, nach Ausweis besonderer Abtretungsurkunden. Art. 7 Dänemark tritt alle geistliche und weltliche Gerichtsbarkeit über Besitzungen auf der Insel Rügen an Schweden ab. Art. 8 Die Bewohner der abgetretenen Gebiete sind künftig nur dem schwedischen König zu Gehorsam verpflichtet; die Geistlichkeit untersteht dem vom schwedischen König eingesetzten Bischof und Konsistorium. Art. 9 Alle Stände und Bewohner der abgetretenen Gebiete behalten ihr Eigentum sowie ihre Rechte und Privilegien wie vorher und haben den gleichen Zugang zu Ämtern und Gütern wie eingeborene Schweden. Art. 10 Die abzutretenden Länder werden einschließlich ihrer Grundbücher, Besitz- und Abgabenregister übergeben. Die neuen Grenzen werden durch Bevollmächtigte beider Seiten festgelegt. Art. 11 Alle von Dänemark besetzten Gebiete sowie dreier von Dänemark beschlagnahmter Schiffe werden an Schweden restituiert. Alle seit dem Vertrag von Tåstrup als Kriegsbeute eingebrachten Güter und Prisen und Prisen werden zurückgegeben. Art. 12 Schweden gibt alle besetzten Gebiete in Dänemark, Norwegen und Schleswig-Holstein zurück. Art. 13 Schweden verzichtet auf alle Ansprüche auf die Grafschaft Delmenhorst sowie auf Dithmarschen. Art. 14 Die Festungen werden ohne Geschütze, Munition und Proviant übergeben. Der Abtransport von Geschützen, Munition und Proviant wird geregelt. Art. 15 Munition und Proviant werden bis zum Abtransport in den Festungen verwahrt. Art. 16 Festsetzung eines Abzugsplans für die von Dänemark abzutretenden Gebiete sowie für die schwedischen Besatzungstruppen in Dänemark. Art. 17 Zur Verhinderung von Übergriffen und Plünderungen bis zum Abzug werden von beiden Seiten Aufseher verordnet. Bis zum Abzug erhält die schwedische Armee ihren Unterhalt aus Dänemark. Art. 18 Die Lehnseigentümer in den abzutretenden Gebieten genießen ihre Einkünfte bis zum 1. Mai 1658 sowie ihre Restanzen für den Zeitraum vom 1. Mai 1657 bis zum 1. Mai 1658. Art. 19 Freilassung aller Gefangenen beider Seiten ohne Lösegeld, doch gegen Erstattung ihrer Verpflegung. Art. 20 Den Bewohnern der abzutretenden Gebiete steht die Auswanderung frei, nach den Gesetzen des Landes und ihrer Heimatorte. Kriegsflüchtlinge können ihr Gut in den Städten frei ein- und ausführen. Art. 21 Bestätigung der Friedensverträge von Stettin [1570], Sjöred[/Knäröd 1613] und Brömsebro [1645]. Art. 22 Die dänische Genugtuung an den Herzog von Gottorf geschieht in einem eigenen Vertrag. Art. 23 Amnestie zwischen Dänemark und Gottorf. Art. 24 Graf Korfitz Ulfeldt wird für den Verlust seiner Einkünfte entschädigt, erhält seine Güter zurück und kann mit seiner Familie nach Dänemark zurückkehren. Sein Gemahlin erhält ihren Titel zurück. Art. 25 Beitritte weiterer Mächte zu Friedensvertrag nur mit Zustimmung beider Partner. Art. 26 Die dänischen Propagandaschriften Theodor Reinkings werden nicht mehr verlegt oder verkauft. Art. 27 Der Vertrag soll durch Könige und Reichräte beider Seiten ratifiziert werden. Art. 28 Austausch der Ratifikationen und Übergabe der dänischen Abtretungsurkunden verabredet für den 2. April [1658] in Helsingör. Unterschrieben und besiegelt von den Bevollmächtigten beider Seiten zusammen mit den französischen und englischen Vermittlern.
Transliteration
Danica Freden I Roskilde 1658. Danica. No. 15 F-I. 26 feb: 1658. danske fredsfördraget af danske Commiß[arierne] underskrifwit. Den Stormegtigste Höibaarne Förstis och Herris, Herr Friderich den Tredies, Danmarchis, Norgis, Wendes och Gothes Konnigs, Hertugs udi Schleßwig, Hollstein, Stormarn och Dith- marschen, Greffuis udi Olldenborg och Dellmenhorste, Woris allernaadigste Herris och Konnings Fuldmeg- tige Commissarier, Wi effterschreffne Jochim Gers- dorff til Tÿndbÿholmb, Ridder, Danmarckis Rigis Hoffmester och Raad, saa och Befalningsmand paa Borringholmb, och Christen Skiel till Fusingöe, Danmarckis Rigis Raad, och Befalningsmand paa Trÿggevelde, Giöre vitteligt, at efftersom for nogen tid, nogen mißforstand och Irringer ere opvoxne imellem höÿstbemelte Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt och Danmarkis Krone, paa den ene, och den ochsaa Stormegtigste Höÿbaarne Förste och Herre, Herr Carll Gustav, Sverriges Gohters Wenders Konning, Storfÿrste til Find- land, Hertug udi Estland, Carelen, Brehmen, Vehrden, Stetin, Pommern, Caßuben och Wenden, Fÿrst till Rügen, Herr offuer Ingermandland och Wißmar, Saa och Pfaltzgreffue ved Rhin i Beÿern, thil Gü- lig, Cleue och Berge, Hertug etc. och Sverrigis Crone, paa den anden side, Hvilcke alle, paa ded Sidste saawit er udbrut, at dee haffuer aff sig föd en nu Svebende Krig och Feide, deriß Maÿ [este]ter och diße Lofflige Riger imellem, icke til[1]icke til: Reihenfolge durch übergeschriebene Zahlen 2,1 geändert aus: til icke. ringe, begge Rigerniß, och deris Undersaaters, och indbÿggeris Schade och forderff. Saa haffuer först den Stor- megtigste Höÿbaarne Förste och Herre, Herr Lodvig – den 14. Christeligste Konge udi Franckrig och Navarre, etc. saa som och siden Hanß Hoiheds, Protectorens aff Engeland, Schotland och Irland, aff Sÿnderlig affection til begge stridende konger, och diße Lofflige Riger, for got befundet, at søge mulige middel, hvorved denne optende, och om sig edende Krigs Lue, i diße Nordische Riger kunde sluckis och dempis, och deri- mod, fred, roulighed, wendschab, och god fortroulighed stifftis och oprettis, Derved ald videre ulöcke at forekomme, Til hvilcken ende baade Kong[elig] Maÿ[este]t aff Franckerig, saa vel som Hanß Hoihed Protectoren af Engeland, deriß Extraordinari Abgesandter till begge deris Maÿ[este]tt Maÿ[este]ter i Danmarck och Sverrige afferdiget, med ordre at remonstrere begge deris Maÿ[estett] Maÿ[este]ter Christenhedens tillstand, och fare, som af denne indbÿrdis krig dennem kunde offverhenge, till at stÿrcke, saa meget mere och formane, till for- ligelse och fredelige Consilia, saa som och at tilbÿde deris Herrers och Principalers underhandlung och Interposition, dermed saa meget mehremehre: über die Zeile nachgetragen. at befordre och forfremme dette Lofflige Fredsverck, Hvorfore och Hanß Maÿ[este]tt voriß Naad[igste] Herre och Konning beveget, saa wel af Hanß Maÿ[este]tt i Franckerige, och Hanß Hoiheds Protecteurens i Engeland, deriß till- raadende, som af sin egen Begierlighed, till at slucke och dempe denn KrigsLue, och at nÿde och Conser-
vere Fred och roulighed, inden alle diße Lande och Riger, saa och fortroulig wenschab och god enighed, med alle sine Naboer, sÿnderlig med Sverrig, som med wit- löfflige Grentzer och ellers i mange andre maader megen gemenschab haffuer, med Danmarckis och Norgis Riger, Haffuer Ladet sig förhöÿstbem[el]te Kongis i Franckrig, och Protectorens i Engeland wenlige Raad och underhandling behage, och saa som nu hanß Maÿ[este]tt i Sverrige i lige maade sin gene- genhed till freden haffuer forklaret, er derpaa fult, at it Mode, först udi Rutkiöbing paa Lange- land, imellem begge Rigerniß Commissarier och Fuldmegtige er bewilget, och foraffschedet; menß saa som Hanß Maÿ[este]tt aff Sverrig imidlertid med sin Armee avancerede offver Langeland, till Laa- land och Falster, och vi for den aarsags schüld, med Hanß Høiheds Protecteurens Abgesandter vare foraarsagede at möde till Wordingborg, Hvor Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt af Sverrig sine Com- missarier, paa sine och sit Rigis Vegne tillige haffver forordnet, och met tillbörlig Fuldmagt forseet, Hvorpaa Wi forschreffne, ere komne till- sammen med Höistbem[el]te H[an]s Maÿ[este]ts I Sverrigis Fuldmegtige Commissarier, de Edle och Welbaarne Herr Corfitz, Greffue aff Uhlefeldt, Herre til Grat litz och Herrsmannitz, Ridder, Höÿstbem[el]te Kong[elig] Maÿ[este]ts geheime Raad, och Herr Stehen Bielcke, Friherre till Korppo, Herre til Froßvÿck, Gäddeholmb, Graasöe och Tanga, Høÿstbem[el]te Kong[elig] Maÿ[este]tt och deß Riges Raad, Admiral och Admiralitäts Raad, och effter vi hver andriß Fuldmagter och Procuratoria haffde offverseet, rigtige och nöiachtige befundet, och paa begge sider udwexlet, och offverleffveret, Da ere Vi i den Hellig Trefoldigheds Nauffn tilsam- men tredet, och paa Tractaterne giørt en begÿndelse, och efftersom Wi for oß bedre Hoß woris Naadigste Herre och Konning at informere offver dee aff dee Svensche Commissarier oß foreslagene Puncter, vare foraarsagede till Kiöbenhaffn at reise, Saa bleffve Tractaterne dog derved icke abrumperede, Menß saadan afsched tagen, med ded forderligste igien paa en anden bequem sted at möde, Hvilcket och- saa scheede, först i Torßlunde magle, och siden i bÿen Tostrup, der sammested med den begÿnte underhandling at continuire, Hvor vi med den Christeligste Kongis I Franckrig och Navarriß, raad, och Ordinari Ambassadeur Hoß Kong[elig] M[aÿeste]t I Sverrig, den Welbaarne Herre Hugo Terlon Ridder af St. Johan i Hierusalem, saa som och Hanß Hoÿheds Protecteurens ExtraOrdinari Abge- sandter, och Commissario, till Hanß Maÿ[este]tt voriß Naad[igste] Herre och Konning, den Welbaarne Herr Philip Meadowe, etc. med störste flid haffver offverveiet och examineret dee Tuistigheder, som Rigerne haffuer veret imellem, betenckt alle middel och Veie dennem at bilegge, och en god bestandig och fortroulig wenschab igien at stiffte
och oprette, Hvorudi forbemelte mediatorer Paa deriß Principalers vegne, deris høÿeste flid, for- stand, dexteritet, møÿe och arbeide, saa lange Ufor- treden haffuer anvent, at omsider paa deris Maÿesteters, woris Allernaad[igste] Konningers, deris effterkommeris och Kronernis Danmarckis och Sverrigis wegne offver viße Puncter forenede och forligt ere, Hvilcke nu her i Roschild, ved Guds Naade, med gemen Sam- tÿcke aff begge Parters Commissarier, bedre udar- beidede udi viße form sat, och videre deduceret ere, dermed ald strid och Irringer i fremtiden at fore- komme, paa maner som effterfölger. 1. Först schal imellom begge deris Maÿ[este]tt Maÿ[este]tter – deriß Effterkommere, Riger, Lande, Raad, Tienere, undersaater, och indbÿggere i Danmarck, Norge, och Sverrig, en Stadig evigwarende och Uigienkallelig Fred were, Saalediß at hereffter ald mißforstand, Uvillie, tvedragt, Uenighed, Fiendskab, Krig och Feide, opheffvis och endiß, Saa vel som ochsaa, hvad paa begge sider, saa vel för, som udi warende Krig, kand vere forlöben, och passeret, formedelst en General och till alle sig streckende Amnistie, – aldeliß forgiettiß, och aldrig nogen tid mere ihu- kommiß eller PaaAnckiß, och derimod igien oprettiß, Stifftes och underholdis stadig wenschab, God fotroulighed, enighed och trüg Naboschab,
saa at den ene Part den andens gauffn och beste med ord och gierninger, lige som sit eget befordrer och forsvarer, och hvad som helst den andens Per- son, Regiering, Riger, Lande och Undersaater kand vere for nehr och till schade, ded söge att affvende och saa meget muligt er, forhindre. 2. Och Paa det Saadant dißbedre kunde schee, och god fortroulighed underholdis imellom begge deriß Maÿ[este]t Maÿ[este]tter och Rigerne Danmarck och Sverrig, schulle paa begge dider renunceris och affstaaiß alle dee alliancer och Forbund med andre Poten- tater, Konger, Förster, Estater och Respubliquer, i hvem dee vere kand ingangene och oprettede, enten af Parterne till præjuditz och forfang, saa som och effter denne dag ingen alliance giö- riß af den ene, imod den anden, eller den an- dens Fiende i nogen maade, eller under nogen prætext assistere och till hielp komme. 3. Til samme ende er immellom oß foraffschedet och Paa begge sider tilsagt, at icke tilstedetilstede: til über der Zeile nachgetragen. nogen frem- mede Fientlig Orlogsflode i Hvis den were kand, at löbe igiennem Sundet eller Belt, ind udi Öster- söen, menß hver paa sin side saadant effter ald mulighed at forhindre och affverge.
4. Ded er och foraffschedet och beslutted, at alle Kong[elig] M[aÿeste]ts i Sverrigis eller dets undersaaters, och dee som bÿgge och boe i Sverrige, eller derunder hörige Provintzer Lande och Steder ingen undertagen, tillhörige Skibe monteret eller umonteret, store och smaa, med hvad Godtz dee indehaffuer, uden underscheed, icke alleniste schulle vere udi Öresund och Beldt, frie och exempt, for ald Told, inquisitioner, visitationer, anholdin- ger, eller andre besveringer, med hvad Nauffn dee neffniß kunde, menß end ochend och: zusammengeschrieben, durch senkrechten Strich nachträglich getrennt. icke schulle were schÿldi- ge eller bundene till at haffve eller vise nogen certi- ficationer, paa innehaffvende Varer, Alleniste schulle dee paa Kong[elig] Maÿ[este]tt Toldboder i Helsingör och Nÿborg fremvise richtige SöePaß, Menß med ded Godtz och dee varer, Kong[elig] Maÿ[este]ts i Sverrige, Hanß Successorer, undersaater och indbÿggere udi Sverrige, och alle derunder liggende Provincier, Lande och Steder tilhörer, och udi fremmede Schibe indlad ere, forholdiß hereffter hvad Certificationerne angaar, Saa som tilforn eftter Bremsebrouis Pacters ind- hold; Saalediß at naar dee Alleniste deriß richti- ge certificationer fremviser, da Uden hinder, ophold, forbud eller Toldsannammelse i nogen maade, giennem Öresundt och Beldt, frie till och fra passere schulle; menß ded Svenske Gods udi – fremmede Schibe inlad, som icke kand fremvise sine richtige certificationer, schal ware schÿldig til at giffve Told udi Sundet och Belt.
5. Efftersom Kong[elig] Maÿ[este]tt I Sverrige, sig udi denne Feide haffver bemegtiget atschillige Konge[elig] Maÿ[este]tts i Danmarckis Lande, Provincier och Öer, och der- udi Liggende Festinger och Steder, och dennem Jure belli nu besidder, saa haffuer Kong[elig] Maÿ[este]tt i Danmarck bevilget, och samtÿcht paa Sin, sine Successorers Danmarckis och Norgiß Konnigers och Kroners Vegne, baade til satisfaction, for de occuperede Landers restitution, saa som och till vederlag for den schade och omkostning, som Hans Kong[elig] Maÿ[este]tt och Kron Sverrig, ved denne Krig er foraarsaget, saa velsom och at forekom- me störe witlofftigheder, at affstaa och afftræde till Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt och dets Successorer, Sver- rigis Konger och Kroner, Provincierne, Halland /: som tilforne Kron Sverrig til forsikring haffuer været indrømt :/ Schaane, Bleging, Bornholm, med alle till bemelte Provintzier, Lande och Leh- ne Liggendis Steder, Slotte, Festinger, Öer, Skierer, Höiheder, Herligheder, Jurisdictioner, Aendelig och Werßlig, Landgilde, Skatter, Tolde, Renter, och Rettigheder til Landß och Wands, saa som Danmarckis och Norgiß Konger dennem nÿdt und besidet haffuer, at fölge hereffter, Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt, detz Successorer och Sverrigis Kroner till evindelig Upaatald, eÿendomb. 6. Sammeledis Cederis Kong[elig] Maÿ[este]tt och Kron Sver- rig, aff Kong[elig] Maÿ[este]tt och Cron Danmarck, Bahuß = Slott och Lehn, Sambt Trundhiemß Gaard och Lehn, med alle underliggende Steder, Slott och Festinger, sambt Aandelige och Verßlige Godtz, Lehn och ap- pertinentier, som der til med rette hörer, och for dette Ligget och hørt haffuer, till Lands och wands, at incorporere Sverrigis Krone till evindelig possession och eÿendomb, efftersom herpaa, saa vel som paa dee andre, cederede, och Udi nest for- gaende articul specificerede Lande och provin- cier, serdelis forfattede Cessions breffue aff Kong[elig] Maÿ[este]tt och Danmarckis Rigenß Raad underschreffne och forseÿlede, videre udviser. 7. Renuncerer ochsaa, och affstaar Hanß Kong[elig] Maÿ[este]t for sig och sine effterkommere Konger och Kron Danmarck, till Hanß Kong[elig] Maÿ[este]t och Hanß effter- kommere och Kron Sverrig ald den Jurisdiction och Rettighed, Geistlig och Verßlig, saavit Hand hafver paa ded Gods udi Fÿrstendommet Rÿen. 8. Och schulle alle dee aff Adel, som udi dee cederede Provincier, Land och Lehn, gods haffve, och der boendis ere, were pligtige at giöre, Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt detz Successorer och Sverrigiß Krone deriß Hÿl- dings Eed, och Sig till Lÿdighed, trouschab och Tieniste obligere, saa som dee Danmarckis Konger for dette schüldig veret haffuer. I lige maader schulle alle andre i bemelte Provincier Boende, Geistlig och Verß- lige, Borgere och Bønder, effter denne dag Kong[elig] Maÿ[este]tt dets Successorer och Kronen Sverrig allene och evindeligen vere for obligerede, och alle Prouster och Prester fölge den Bischop eller Superintendent och Consistorium, som Kong[elig] Maÿ[este]tt i Sverrige den forordnendis worder. 9. Derimod er paa Kong[elig] Maÿ[este]ts och Kron Sverrigeß wegne Loffuet och tillsagt, at alle Stender, Adel och UAdel, Geist- lig och verslige, Borgere och Bønder, udi dee, i diße Tractater cederede Lande och Lehne i Danmarck och Norge, schulle beholde deriß Gods och eÿendomb, som den enten wed arf, kiöb, Bÿte eller Pant, for Krigen af Kronen, eller privatis sig imellom, med rette tilkommer, och hereffter megtige vere, dem at besidde, nÿde, brugge och beholde, saa welsom ochsaa dem at selge och afhende, som tilforne, Saa som och bliffue wed deriß vanlige Ret, Loffve, och gamle Privilegier, uturberet och ube- hindret, saavit dee icke löbe eller stride imod dee fundamental Loffve aff Sverrigis Krone, med hvilcke diße cederede Lande och Lehne til evindelig tid hereffter incorporeris schulle. Och paa ded mand maa fornem- me H[anß] K[ongelig] M[aÿeste]tt i Sverrigiß Naad[igste] Genegenhed, snarere deris wilkor at forbedre, end at forringe, er tilsagt at alle, saa vel Adel som UAdel, Hvlicke sig under Hanß Kong[elig] M[aÿeste]ts och Sverrigis Croners Jurisdiction aldeliß begiffuer, maa nÿde med dee indfödde Svensche, lige tilgang till beneficia och honores. 10. Ded er och derhoß afftald, at naar Festningerne och Landene indrömmiß, Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt i Sverrigis Fuldmegtige, at da tillige hvad underrettning och Documenter, som findis wed handen, om Landsens och derudi liggende Godtzens Leilighed, Rente och Landgilde, saa och om Grentzer, Markeschiel, eller andet, sambt hvad Justitien angaar, Saadanne schriffter, Jordebögger, och underettinger schall tillige offuerantwordiß, och siden med ded förste forord- nis wiße Fuldmegtige paa begge sider, Toe eller Tre, som kann besigtige, atschille och Justere alle Grentzer, Schiel och Tvistigheder, imellem dee af- træde och indrømde, och dee nesthoß liggende be- holdene Provincier och Lehne, paa ded ald Kiff och mißforstand diß beqvemmere, maa forekom- mis, och en hver nÿde de hand er berettiget til. 11. Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt aff Sverrig, schall och restitueris alle dee Lande, och Platzer, som udi warende Feide ere bleffven occuperede, och Kron Sverrig affhendiget, hvor dee och kunde were beliggendiß, saa wel som ochsaa dee Tre Svendsche Schibe, som wed Krigenß begÿndelse, udi Sundet ere bleffven anholdene, schal effter certificationens Lÿdelse med deriß Lading eller dets billig verd i lige maade bliffve restituerit, Saa er och paa begge sider bevilget at alle dee priser, som formedelst udgiffne Commißioner – kunde vere tagne, och för ded Tostrupsche Fordrag icke ere indbragte, schulle till deriß eÿermend igien restitueris. Hvad andet Gods och mobilier eftter den tid fra den ene eller anden Parters undersaater till wands och Lands kand vere affhendet, som icke for offuen- bemelte Fordrag aff Kongelige Maÿ[este]tt Maÿ[este]tter till Danmarck och Sverrige kand were doneret – eller bortgiffvet, schal dißligeste igiengiffvis och Leffveris. 12. Herimod afstaar Kong[elig] Maÿ[este]tt Hanß Successorer och Cron Sverrig, till Kong[elig] Maÿ[este]tt Hanß Successorer och Kron Danmarck, ald den rettighed som Hans Maÿ[este]tt jure belli kand haffue, till alle dee Festnin ger, Schantzer, Insuler. Provintzer, Steder och Territoria, som Hanß Maÿ[este]tt udi denne Krig for- medelst Waaben haffuer indbekommet, serdelis dee Provincier, Sielland, Laaland, Falster och Langland, med den Festning Nagschow, item Fÿen, Judland, Schleßwig, Holstein, Stormarn och Ditmarschen, med den Festning Fredrichsodde, Holßschantze, Huß= Och Greffschaft Pinnenberg, saa och den Insel Alß och Arröe, med dee Fÿrstelige Huse Sÿnderborg och Nörborg, sambt alle udi diße tvende Kongeriger Danmarck och Norge, saa velsom udi bemelte Förstendomme och der- under hörige Provintzer och Insuler, occuperede Stader, Festinger, Schantzer, Lehne, Adelige Huse och Territoria, i huad Nauffn dee haffue kand, och icke per expressum i denne Fordrag er under- tagen, och schulle dee siden, dee ved dette Fordrags indhold, igien ere offverleffverede, med alle deriß appertinentier och rettigheder, fölge Hanß Maÿ[este]tt Hanß effterkommere, och Danmarcks Krone Ube- hindret i alle maader. 13. I lige maader affstaar Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt och Sver- rigis Krone for sig, och sine effterkommere, alle de rettigheder och prætentioner, som Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt ratione Ducatus Bremensis haffver, eller kand haffue paa Greffschabet Dellmenhorst och Ditmarschen, och den till Kong[elig] Maÿ[este]tt aff Dan- marck, detz Successorer och Hertugerne af Huset Hollsten, Kongelige och Gottörpsche Linie cederer och afftreder, saa at Kong[elig] Maÿ[este]tt af Sverrige och detz Successorer aldrig nogen widere tiltale derpaa schal haffue, och saa frembt Hans Kong[elig] Maÿ[este]tt till Sverrig schulle haffue ratione dicti Ducatus Bremensis, nogen prætention Paa noget adelige Godtz i Hollsten, cederis saadant sammelunde hermed, och Loffvis at dee Documen- [ter,] som forhanden och hidhörende ere, schulle Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt i Danmarck, och Huset Hollstein, Kongelige och Gottörpsche Linie extraderis. 14. Och saasom Festningerne paa begge sider, saa vel dee som udi denne Krig ere bleffne erobrede, som dee andre, som wed dette Fredsfordrag affstaaeß, blotte och uden Stöcker, ammonition och provision offverleffveris schulle, Saa er ded foraffschedet, och afftald, at bönderne udi dee Lehne, hvor saa- danne Festingerne Ligger, schulle vere pligtige, samme Stÿcker, munition och provision till stranden at fremföre, hvor dee best och beleiligst Kunde bliffve indschibede och afförde. 15. Dißligeste er och Besluttet och Samtÿcht at udi Fest- ningerne, som paa en eller anden siden affstaaß, wiße rum forordniß, hvor den som Festninger- ne afftreder, sin ammunition och provision udi sicker forvaring haffve kand, indtil ded beque- meligen derfra bortföret och affhent bliffver. 16. Och paa det at ded med evacuationen och for- wexlingen af forneffnde Provincier, Stader och Festinger, dißrigtigere paa den ene och
anden side kand tillgaa, er begge Parter saaledis deroffuer forenet, at saa snart dee Toe Tusinde Rÿttere (som Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt aff Danmarck hermed haffver Loffvet till Hanß Maÿ[este]tt af Sverrig at offuerlade,) ere Leffverede, schal den Svensche Armee Strax marchere ud aff Sielland, och schulle derpaa Helsingburg den 27. Februarij, LandsCrone den 28. Febr. Mallmöe den 1. Martij offerleffveris, den 4. ejusdem schal Christianstad till de Svendsche Fuldmegtige, och samme dag Nagschou till dee Dansche Commissarier aftrediß, Till Hvilcken tid den Svensche Armee aff Lolland, Falster och Langeland schall udföriß. Den 15. Martij schal Christianopel och resten af Bleging med Borring- holm saa fremt muligt er, och Guds verlig till- stader, saa och Bahuß den 18. Martij indrömmiß, den 1. Maij schall Trundhiem, Hiemterland och Bremerförde, saa velsom alle andre Platzer som Hanß Maÿ[este]tt i Danmarck i denne feide kand haffve occuperet, i huor dee ere beliggen- diß, till dee Svensche Commissarier restitueris, Hvorimod Kong[elig] Maÿ[este]tts i Sverrigis gandsche Armee till samme dag aff Fÿen, Jülland, Schleßwig, Holstein, Stormarn och Ditmerschen sambt underliggende Insuler, Festninger, Schantzer, Adelige Huse, i hvad nauffn de haffve kand, begÿnde at udmarchere och Festningerne Fredrichsodde, Pinnenberg, Halß Schantze, sambt alle andre Platzer, hvor dee och ere beliggendis, som udi Kong[elig] Maÿ[este]ts i Sverrigis gewalt i dennne feide kunde were geraadene, til samme dag den 1. Maij, udi dee Kongelige Dandsche Fuld- megtiges Hender offuerleffveris, Schal ochsaa till samme tid, den Insel Als med Sÿnderborg och Nörborg, til deriß Rette Herrer cederis och inrømmiß, Saa och dersom noget andet kunde findiß, udi forberörte Riger, Provintzier, Förstendomme och Insuler, paa enten sider indtaget och erobret, schall saadant altsam- men qvitteris, Ligesom ded her expres war indfört, och dennem som ded tilforn tilhört haffver affstaaeß och offuerleffveriß. 17. Och paa ded Indwaanerne naar udwexlingen af Festningerne eller Krigsfolckes udförsel aff Stederne och Provintzerne paa bem[el]te terminer scheer, ingen gewalt eller offuerlast schal veder- fariß, schall der paa begge sider were tilstede Commissarier, som schal haffve god indseende med, at undersaaterne intet med gewalt fra- tagis, eÿ heller noget utilbörligt anmodis, och saa som den Svensche Armée saa lenge den bliffuer i diße lande, schall giffvis sin nöd- torfftig underholding, saa schal den och holdis under god ordre och disciplin, saa at Under- saaterne fra den dag freden er slutted, were sig med brantschat, alle andre Krigsbesveringer, i hvad Nauffn de haffue kand, intet mere af- pressis eller aff dennem fordis schal, end hviß Krigsfolcket, till deris nödtörfftig underholding effter den Ordinantz, som aff Commissarierne paa begge sider derom kand giöriß, saa lenge dee ere her i Riget, behöffver. 18. Hviß Tillforne er meldet, om Landeniß afftre- delse och indröming, till de forschreffne terminer, schall forstaaiß effter Lands Loue saaledis, at dee som Lehne nu besidder, schulle nÿde ind- komsten deraf till Philippi Jacobi först- kommendis, saa och restantzen deraf oppe- berge fra bemelte Philippi Jacobi 1657. till 1658., dog hviß eÿ strax kand afleggiß, da schall dennem giffviß tid och respit til viße terminer at betale. 19. Dißligeste schall alle Fanger paa begge sider, Hoÿe och lauffve, aff huad stand och condition dee vere kand, foruden nogen Randzon strax Ledige och Lößgiffves, dog hvad deriß kost angaar eftter billighed betale. 20. Alle de Undersaater eller indbÿggere, som aff forbem[el]te Cederede Lande och Provincier Lÿst haffve till andre Steder at flÿtte, dem maa saa- dant staa frit for, dog at ded scheer, effter Landens Loff, och Stederniß, der som dee flÿtte fra deriß Privilegier, Menß hviß ded gods belan- ger, som udi denne Krig udi Stederne ere ind- flÿt, ded maa eÿermanden Ubelastet och Ube- hindret igien udföre. 21. Dee forrige Fordrag nemelig ded Stetinsche, Sörrö- dische och Bremsebroische, som imellem diße Loufflige Kongeriger ere oprettede, schulle bliffue aldeliß och udi alle deriß Articler Uforkrencket, och udi deriß Fulde Krafft och Vigeur, som dee for denne Feÿdiß Begÿndelse weret haffuer, och Ligesom dee vare ord fra ord her indförede, saa- vit dee formedelst denne Tractat expresse icke ere forandret. 22. Hans Kong[elig] Maÿ[este]tt aff Danmarck, schall giffue Hanß Fÿrstelig Durch[laucht] af Schleswig Hollstein, Gottorff, effter billighed contentement, Hvorom begge Parters H[an]s Kong[elig] Maÿ[este]tts i Danmarck, och Hanß Fÿrst[elig] Durch[laucht] Commissarier Tractere schulle, och saa at sluttningen derpaa scheer inden den 2. Maij. 23. Dersom ochsaa i denne feide noget kunde were for- löbet, som imellem Hanß Kong[elig] Maÿ[este]tt och Kron Danmarck, och Hanß Fÿrst[elig] Durch[laucht] af Sleßwig- Hollstein i en eller anden maade nogen mißfor- stand, kunde foraarsage, eller aff Kong[elig] Maÿ[este]tt i Danmarck, eller Hans Fÿrst[elig] Durch[laucht] enten under dennem sielf, eller hver andriß Ministri, Tienere, och undersaater, anderledis end vel ud- tÿdis, alt ded schal affter denne dag aldrig till nogens schade ihukommiß, eller paaankiß; Menß med dette Fredfordrag paa begge sider aldeliß were bilagt och forglemt. 24. Loffvis och hermed, at Herr Corfitz Greff aff Uhlfeldt, inden den 2. April i nerwerende Aer, till alt sit Godtz, baade i Danmarck och Norge, bevegelig och ubevegelig, schal restitueris, saa och for ald udstandene schade, inden St. Hanß- dag förstkommendis, Noiachtig wederlag och Satisfaction nÿde, och Hannem, Sambt Hans Greffinde, Svermoder, Börn, Wenner och Tiennere, frit schall staa at bÿgge och Boe udi Danmarck frit och sicker, Hvorsom helst hannem, och dennem sielf löster och behager. De Lehne som Greff Uhlefeldt och Hanß Sön, nemblig Hirschholm, Munkelie, och St. Hanß Closter udi Norge, med forlehnt haffuer veret, haffve dee effter Forleh- nungsbreffvene at nÿde och beholde, och schall i lige maader Hanß Gemahl hendiß tilbörlige Titul hender fuldkommeligen restituerit worde. 25. Hvilcke Konger eller Respubliquer, Potentater eller Förster, som begierer udi denne fred at indsluttiß, dee haffve ded hoß begge Kongerne at söge. 26. Er och samtÿcht at ded Jus Feciale och Dansche Manifest schall igien affschaffiß, och icke mehr opleggis eller selgis. 27. At nu alt dette udi Ord och mening som for- schreffuit staar schal och maa paa begge sider trÿggeligen, trouligen, oprigteligen och vel, nu och i fremtiden holdet och effterkommet worde, Da er Loffvet och tillsagt, at diße wore wenlige oprette Pacter och Fordragh, schulle af begge Rigerniß Konger, Kong Frede- rich dend Tredie, i Danmarch, och Kong Carll Gustaff, udi Sverrig, med egen hand och Secret Stadfestede och Confirmerede, och till ÿdermere forvaring af begge Rigenß Raad underschreffne, och med deris egne Indsegel bekrefftet worde. 28. Saa ochsaa er loffvet och foraffschedet, at ved een – aff Rigens Raad, och en Secreterer Paa hver side udi Helsingör schulle mødiß tillsammen, till den 2. Aprilis, haffvendiß med sig diße forbem[el]te Pacters ratification, med begge Parters Hand och Seil effter den form som her afftalt er, stadfested och bekreffted, saa vel som dee Dansche haffve med sig Cessions breffvene paa Halland, Ble- ging, Schaane, Borringholm, Bahuß och Trund- hiemb, och dem dee Svendsche Commissarier – sammetid leffvere, till Fredens och Fordragens bestÿrckelse och Stadfestelse, etc. Til ÿdermehre wißheed och höÿere for- wahring, at det saaledis aff Oß som for- schreffuit staar, i alle sine puncter er giort, afftaldt, foraffschedet och besluttet, och schall Paa Kong[elig] Maÿ[este]tt worris Allernaadigste Kongis, och Danmarckis, Crones side, troeligen fast och Urÿggeligen holdet effterkommis worde, och ratificationen deroffver till forsch[reffne] daug schaffet tilstede och ofuerantworde: Daa haffue wi dette med egene hender wnder- schreffuit, och wore Signeter wndertrÿckt; Begierendis derhoes aff Hans Kong[elig] Maÿ[este]tts i Franckrige, och Hans Höigheds Protecteurens i Engeland, respective Ordinarie Ambassadeur, och ExtraOrdinarie Abgesandter, som Media- teurer udi denn Fredsfordraug, at de till meere stÿrcke och fastere Widnißbÿrd, dette med Oß wnderschrifue och forseigle wille. Actum wdi Roedschÿld dend 26. Februarij Anno 1658 Le cheualier de Terlon Ph. Meadowe Jo. Gerstorff Christen Skiel
P[ro]p[r]ia subscr[ipsi] [4 Lacksiegel über Heftschnur]
haffuer: über der Zeile nachgetragen.
Documenter: die letzte Silbe fehlt über die Seitentrennung hinweg.